Och de nominerade är…

Den 2 januari blev det offentliggjort vilka böcker från 2012 som har blivit nominerade till Bokbloggarnas litteraturpris. Sammanlagt har 55 stycken olika bokbloggar nominerat 153 titlar. Jag har själv varit delaktig i nomineringarna, men har avvaktat kommentera dessa då jag inväntade min egen nedräkning av de bästa (lästa) böckerna 2012.

Flest nomineringsröster fick:

Fredrik Backman, En man som heter Ove, Forum
Jonas Gardell, Torka aldrig tårar utan handskar, Norstedts
Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren, Eld, Rabén & Sjögren
Christin Ljungqvist, Kaninhjärta, Gilla böcker
Melina Marchetta, Jellicoe Road, X Publishing
Jonathan Tropper, Boken om Joe, Gilla böcker
Carl-Johan Vallgren, Havsmannen, Albert Bonniers förlag
Elisabeth Östnäs, Feberflickan, Columbi Publishing

Av ovan böcker var det endast en som hade min röst: Torka aldrig tårar utan handskar: 1 Kärleken naturligtvis. Övriga var: Justin Cronin: Flickan från ingenstans, (Norstedts), Jonas Hassen Khemiri: Jag ringer mina bröder, (Albert Bonniers Förlag) och Gillian Flynn: Mörka platser, (Modernista). För övrigt har jag, förutom Gardell, endast läst Marchetta, och visserligen gillade jag den skarpt men inte i samma klass som övriga av de böcker jag nominerade.

Bokbloggarnas litteraturpris är en tävling som till synes kan te sig lite märklig då den inte har några direkta direktiv. De nominerade ska vara utgivna 2012 på svenska. That’s it. Genre, målgrupp, översatta eller ej har ingen betydelse. Det blir på så vis en härlig bredd på de nominerade som synes av ovan lista. Och det är väl det som är charmen med detta pris. Vinnaren utses efter en omröstning istället för en jury. På samma subjektiva sätt som jag utsåg 2012 års bästa bok kan vem som helst nominera direkt från hjärtat och året därpå är du med i omröstningen. Läsaren och dess läshjärta står i centrum snarare än förståsigpåare, diverse akademier och ban- och stilbrytande, stilistisk innovation eller konstens pionärskap. Inget ont dock om dessa. Alla har plats. Alla behövs. Men de har sina pris. Ibland måste dock bara läshjärtat få säga sitt.

Lämna en kommentar