Amàr är född i Kurdistan, men uppvuxen i Västerås. Han lever som vem som helst med den självklara känslan att själv få skriva sitt liv. Hans mor har lämnat familjen och han och hans syskon växer upp med en mycket dominant far, som inte har många uppmuntrande eller stödjande ord att säga till sin äldsta son.
I Arkan Asaads debutroman Stjärnlösa nätter får vi följa Amàr när han reser med familjen till släkten i Irak, vilket är deras första besök på flera år. Det blir en rejäl kulturchock för Amàr som är van att sköta sig själv. Hans västerländska värderingar står inte i klang med de – för oss – gamla värderingar som fortfarande råder i Irak. Inte minst gällande kvinnans plats i familj och samhälle.
Snart står det klart att resan inte bara syftade till att träffa den avlägsna släkten, utan att fadern och släktingarna planerat för ett giftemål mellan Amàr och hans kusin Amina. Han är inledningsvis stark i sin övertygelse att detta inte finns i hans föreställningsvärld. Att gifta sig med en kvinna som han inte valt själv är helt otänkbart.
På ett okonstlat och fult men ändock effektivt sätt lyckas släkten, med fadern i spetsen, tvinga Amàr till att gå med på det hela. Det går fort. Plötsligt är han gift, med en kusin som han visserligen älskar men som han ser som en syster snarare än fru.
Amina hamnar i Syrien, medan Amàr reser tillbaka till Sverige med förväntningar på sig att ordna allt med Migrationsverket så att även Amina kan komma in i landet. Amàr mår allt annat än väl. Han har tvingats till något han inte vill, samtidigt som släktens och faderns krav fortsätter vara en tung ryggsäck att bära.
Hur ska han kunna överleva detta ödesdigra val? Hur ska han kunna tillmötesgå släkten och inte minst sin far utan att duka under själv på vägen? Vad han än gör så kommer det få stora konsekvenser för honom själv och hans familj.
Det är en väldigt intressant skildring av hederskulturen. Oftast hör vi historien om hur unga kvinnor tvingas till äktenskap – mer sällan om att hederskulturen även drabbar unga män. Även om jag emellanåt har svårt att känna med den undflyende Amàr, så förstår jag hans kamp och ångest. Inte minst känner jag för Amina som ensam befinner sig i ett land utan att kunna påverka sin egen situation.
Jag tänker att författarens val att göra brytningen lång och smärtsam snarare än heroisk skapar än mer smärta för Amàr. Han kämpar flera år mot skuldkänslor, vilket till slut helt enkelt blir för mycket för en människa att bära. Den visar verkligen på hederskulturens komplexitet och hur hela systemet bygger på att bryta ner individens makt över sig själv och sin omvärld.
Du kommer inte hitta några litterära kvaliteter i texten – men sannolikt är det inte heller den ambition som Arkan Asaad hade när han skrev Stjärnlösa nätter. Han har en viktig historia att berätta – inte minst för att den delvis är självupplevd. Han pratar om hederskultur, individens frihet och identitetssökande och det är vår plikt att lyssna.
Författarporträtt: Hugo Thambert
Stjärnlösa nätter är första delen i en triologi. Blod rödare än rött kom ut 2014 och den sista delen Bortom solens strålar 2018,