Att förändra världen med en bild

Idag är det min tur att publicera ett inlägg på Kulturkollo under temat ”Att förändra världen”. Det finns många exempel på litteratur som förändrat världen, men jag vill lyfta fram ”hur en bild – ett fotografi kan förändra en händelse, ett utfall, en opinion – hur en bild kan förändra en hel värld.”

Gå gärna in och läs mer. 

Verklighet, overklighet, fiktion och fantasi

Bilden ovan är väldigt talande för veckans tema på Kulturkollo, där jag är general/chef/drottning [insert valfritt ord av hög rang]. Fotografiet ingår i en bildserie som senare har kommit att kallas Cottingley Fairies (Cottingley-älvorna). Fotografierna, som togs under sent 1910-tal, togs av de båda kusinerna Elsie Wright och Frances Griffiths (10 och 16 år gamla) och föreställer dansande älvor och gårdstomtar. Bilderna troddes då vara bevis för att älvor existerar, vilket Frances Griffiths kom att hävda ända till sin död. Detta visar också på ett tidigt exempel på lyckad fotomontage då det tog drygt sextio år innan man fann originalbilderna på älvorna och tomtarna i Princess Mary’s Gift Book’ av Claude A. Shepperson från 1915. Det tog dock ännu ett tag innan de båda kusinerna erkände att fotografierna var fejk, vilket gjordes först 1981 i en intervju för en tidskrift. De hade helt enkelt klippt ut bilderna och poserat med dem.

Under veckan på Kulturkollo kommer vi att röra oss i gränslandet mellan verklighet och overklighet, mellan fiktion och fantasi. Föredrar du det ena framför de andra? Eller vill du vara i båda?

För mig tog det många, många år av läsande innan jag konstaterade att det som gör skillnad är inte om boken är realistisk eller inte utan hur den är författad – hur trovärdig den är. Jag vägrade länge alla slag av magi, skräck eller andra inslag av overkligheten. Är boken eller filmen trovärdig i sin framställning, om det magiska eller overkliga blir som en naturlig del av historien och inte blir själva historien, så köper jag det.

En-missa-absolut-inte-påminnelse!

Du har väl inte missat att anmäla dig till de olika eventen som sker under Bokmässan i det s.k. Bokbloggarrummet R3?

Vi har dels öppet hus för bokbloggare som behöver vila benen, andas eller mysa i allmänhet samt tre olika event, som är öppet för alla. Du har väl inte missat att anmäla dig? Sista anmälningsdag för såväl Bokälskarmingel, Feelgoodmingel samt Boksamtal är den 11 september – mejla info@kulturkollo.se
Klicka här för att få mer info.

Häng med! Det hade varit toppen att ses!

bild_påminnelse

Bokbloggaren och släktkaos… jag menar släktkalas!

Temat för veckan på Kulturkollo är ”Tjocka släkten” – ett område som man helt klart kan ha ambivalenta känslor inför. Mitt inlägg denna vecka är ett bildinlägg där jag visualiserar hur det kan vara att vara bokbloggare på släktkalas. K a n v a r a – vill jag poängtera. Alla eventuella likheter med verkliga personer, levande eller döda, är helt och hållet (jag looovar!) oavsiktliga.

Läs inlägget här.

Queen och kulturkollare konfererar

Under veckan som har gått har jag varit headmaster, general och/eller queen of everything på Kulturkollo då jag har varit headmaster, general och/eller queen of  ”I utkanten”.

Idag har Helena, Ulrica och undertecknad samtalat om Meredith Russos Om jag var din tjej, som når boklådorna imorgon. Kulturkollo konfererar om Om jag var din tjej kan du läsa här. Imorgon kommer min recension av densamma. Missa inte den. Missa inte heller att läsa boken.

Besök utkanten med oss

Frekvent mest förekommande arbetsmetod hos kulturkollarna är att vi tillsammans kastar ur oss temaförslag i ett kreativt kaos. Därefter diskuterar vi igenom dem så fler än en blir triggad och nyfiken på temat och är det så så hamnar det i vårt (skrämmande stora och ”det-lär-ju-vara-jag-som-raderar-hela-skiten-stort) planeringsdokument. Likt hyenor kastar vi oss över planeringen och knuffas, drar i hår och paxar veckor.

Okej, okej – månne vara en aning överdrift i ovan händelseförlopp, men ni förstår poängen. Det kan också vara så att en viss person går igång mest så fort det kommer tema som gör lite extra ont, som känns och som inte är så där fluffiga. Eländes eländesläsaren som jag är, så kan ”en viss person” vara jag.

På Kulturkollo är det undertecknad som håller extra hårt i spakarna under veckan och veckans tema heter ”I utkanten” och handlar om alla de som bor och/eller lever i utkanten såväl frivilligt som ofrivilligt. Det kommer att handla om människor som gör ett aktivt val, om människor som tvingas ut i utkanten och om människor som kanske gör allt för att passa in men inte kan.

Välkommen till att besöka utkanten med oss.

Bilden är hämtad ur Into the wild