Det nystartade bokförlaget Lavender Lit är, som de skriver själva, Kalla Kulors lillasyster. ”Medan brorsan odlade skägg och gick på hårdrockskonserter, engagerade sig i samhällsdebatt och pluggade ekonomi och management, lyssnade Lavender Lit på indiepop och läste böcker som fick henne att skratta, fulgråta och tänka stora tankar om livet i stort och smått. Hon startade bokcirklar för att få dela sitt intresse för de litterära världarna med likasinnade, hon tittade på Kulturnyheterna och stod alltjämt i kö till Kulturhusets kassa.” Det ska bli spännande och följa deras utgivning.
Än så länge har förlaget gett ut tre böcker och jag har läst en av dem: Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart. Det är en historia som är såväl finurlig som oväntad och jag gillar särskilt hur författaren låter huvudkaraktären Candace, historiens jag, ha en sarkastisk, ironisk och humoristisk röst.
”Välkommen till den förträffliga familjen Sinclair.
Ingen är kriminell.
Ingen är missbrukare.
Ingen är misslyckad.
Alla i familjen Sinclair är atletiska, långa och attraktiva. Vi är stolta demokrater med en ärvd förmögenhet. Våra leenden är breda, våra käkar markerade och vår tennisservar aggressiva.Det spelar ingen roll om en skilsmässa sliter sönder musklerna i våra hjärtan så att de knappt orkar slå längre. Det spelar ingen roll om våra ärvda pengar börjar ta slut eller om kreditkortsräkningarna ligger obetalda på köksbänken. Det spelar ingen roll om det står en samling pillerburkar på nattduksbordet.”
Familjen Sinclair tillbringar alla somrar på en privat ö där mor- och farföräldrarna har byggt fyra hus till sig och sina tre döttrar. Cadance, äldsta barnbarnet, och hennes två jämnåriga kusiner och en vän till familjen blir en liten grupp som umgås tätt under loven.
Under den femtonde sommaren händer dock en olycka och Candance hittas på en strand, iklädd endast underkläder och utan minne vad som har hänt. När hon återvänder till ön två år senare har fler tragedier drabbat familjen Sinclair; Familjens patriark har mist sin fru, skilsmässor har ägt rum och det bråkas ständigt om pengar och arv. Händelser som trycks undan av perfekta leenden och raka ryggar. Candance har dock fortfarande stora minnesluckor och hon söker nu sanningen på vad som egentligen hände den där sommaren. Varför vill inte, kan inte, får inte kusinerna prata om den femtonde sommaren? Vilka hemligheter gömmer sig bakom familjens fina yta? Vem har sanningen?
Jag gillar verkligen Lockharts sätt att skriva och hur hon använder sig av upprepningar och har ett yvigt bildspråk, till exempelvis när pappan lämnar familjen precis innan den ödesdigra sommaren:
”Pappa ställde in den sista resväskan i baksätet på vår Mercedes (mamma fick bara behålla Saaben) och startade motorn. Sedan tog han fram en pistol och sköt mig i bröstet. Jag stod på gräsmattan och jag föll. Kulan slet upp ett stort hål och mitt hjärta rullade ut ur bröstkorgen och ner i en blomsterrabatt. Blodet strömmade taktfast ur det öppna såret, och sedan ur mina ögon, mina öron, min mun. Det smakade salt och nederlag. Den stora röda skammen i att vara oälskad spred sig över gräsmattan framför huset, över stenarna på gångvägen, över trappan till verandan. Mitt hjärta sprattlade bland pionerna som en laxöring på land. Mamma tappade tålamodet. Hon sa att jag skulle skärpa mig. Var normal nu, sa hon. Med en gång, sa hon.”
Det är familjekonflikter, hemligheter och sanningssökande. Det är pengar, sommarlov och kärlek. Jag vågar inte yppa så mycket mer utan att avslöja allt för mycket. Det är en smart historia med en speciell stil, som kanske inte uppskattas av alla, men definitivt av mig! Kort och gott: läs den!
LITTERATURKVALSTER & SMÅTANKAR 