De olästa böckerna verkar föröka sig helt utan kontroll i vårt hem. Det här med att rensa ut verkar inte vara min melodi. En bok som har fått ligga där i högarna i ett par år är Maja Lundes Binas historia. I ärlighetens namn så lockade den inte – varken titeln eller omslaget. Inför en läsretreat i Varberg valdes dock denna bok till cirkelbok och jag fick således rota fram den. Och tji fick jag för att jag så snabbt dömer bort böcker.

Binas historia är en klimatdystopisk historia där du får följa tre olika personer som lever minst en livstid emellan. Vi får möta bioodlaren och fröhandlaren William i England 1852, George även han biodlare i USA 2007 och Tao som under slavliknande förhållande är handpollinerare i Kina 2098. Det som förenar dessa historier är hur bidöden sprider sig över världen och hur detta i en inte allt för långt famtida liv kommer påverka hela det ekologiska systemet. Utan pollinering, inga växter, ingen mat, inga människor.

Jag fastnar för de olika huvudpersonerna på olika sätt under läsningens gång. Inledningsvis är det William då hans passion och melankoli driver honom in i utmattningens apati. Under en lång tid kommer han inte upp ur sängen och inväntar morgongen ljus och kvällens befriande mörker. Jag känner mycket för och känner igen mig själv en hel del i William. När han väl har samlat kraft att stiga upp ur sängen möts han av besvikelsen att hans son inte alls är intresserad av att följa faderns spår. Han lyckas dock bygga en helt ny sorts bikupor som kan revolutionera branschen och kan således ge ära och berömmelse åt sig själv och familjen.

George har jag lite svårare att fastna för, men sakta, sakta så fastnar jag även i hans öde. Inte heller Georges son son är intresserad av biodling och att ta över faderns lantbruk. George har under många år byggt upp en framgångsrik gård och är djupt passionerad av sin biodling. Det har dock börjat sprida sig en smitta över landet och världen där bina dör på ett oförklarligt sätt. George är dock övertygad om att hans erfarenhet och kunnande, så kommer hans gård att stå emot detta hot, men smittans framfart bryr sig tyvärr inte om detta.

Och så kommer vi till den dystopiska framtiden då bidöden är ett faktum. Det är ett kontrollerat samhälle där människan är underordnad makten. Kvinnan Tao arbetar med handpollinering under rätt tuffa förhållanden och får endast någon värdefull timma med familjens son på kvällarna. Hennes högsta önskan är att sonen ska få ett bättre liv än denna förutbestämda tillvaron. Hon kämpar för att han ska få chans att studera vidare så att han ska få andra möjligheter än hon själv och hennes man fick. Det är intressant att reflektera över den här skillnaden mellan de olika historierna – föräldrarnas strävan och drömmar för sina barn.

Det är som sagt en klimatdystopisk historia där vi får följa hela historien från dåtid till framtid. Från människans första trevande försök att odla bin, till det industriella (dagens) lantbruk till en framtid där bina inte finns längre. Binas historia har flera lager utöver denna mörka historia – det handlar om familjen, om relationer, om drömmar och om att följa sin passion. Det är tre olika historier som så småningom sammanfogas till en på ett väldigt fint sätt.

Författarporträtt: Oda Berby
Bokomslag: Eivind Stoud Platou/Conny Lindström

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s