Och här sitter jag och hävdar å det bestämdares att jag INTE gillar att lyssna på ljudböcker. Minsann. Inte alls. Tills jag lyssnade på Katarina Ewerlöfs inläsning av Åsa Linderborgs Mig äger ingen (2009). Denna magiska röst med perfekt inlevelse i kombination med ett alldeles fantastiskt porträtt, som Linderborg tecknar av fadern Leif.
Leif, härdarmästare på Metallverken i Västerås, är minst sagt en motsägelsefull person. Å ena sidan vårdar han lägenheten pedantiskt, sköter sitt jobb minutiöst, men å andra sidan sköter han varken sin egen eller dottern Åsas hygien och hemlagad mat är en ovanlig syn i hemmet. Å ena sidan är han alkoholist och låter Åsa klara sig själv i mångt och mycket, å andra sidan älskar han sin dotter oreserverat och innerligt. En man som sätter så höga krav på sig själv att han ofta blir helt handlingsförlamad. En man med en stark personlighet, som både är stark och svag. Egensinnig och ändock rädd för att sticka ut. Och mitt i allt lilla Åsa.
Det är med sorg och bitterhet som Linderborg låter oss ta del av hennes uppväxt. Men samtidigt dryper texten av kärlek till fadern. Han är mångfacetterad och helt enkelt väldigt mänsklig. Om än inte helt förmögen att ta hand om sin lilla flicka. Läs, läs, läs! Eller varför inte: lyssna!
Katarina Ewerlöf är den enda uppläsare jag klarar av. Lyssnade på ljudböcker med henne när jag gick på gymnasiet och läste väldigt sakta och inte hade tålamod men ville få läsupplevelser.
Jag hoppas jag kan lyssna på fler men det kanske är Ewelöf som är hela grejen för mig.