Om jag var din tjej av Meredith Russo

Jag kämpar för att hitta de rätta superlativen här. Om jag var din tjej är både förkrossande hemsk och full av lyckoströssel på en och samma gång. Så jag går lite vilse i hur jag bäst ska ta mig an denna text.

Historien om Amanda och om hur hon blev just Amanda är väldigt gripande, fängslande och tidvis upprörande (med eftertryck). Jag drar efter andan på flertalet ställen – inte minst det fysiska och psykiska våldet är väldigt påtagligt. Det känns. Men det som får mig till tårar är de avslutande orden från författaren där hela historien hamnar i en än större kontext, där verkligheten gör sig påmind och att den tyvärr ibland är jämförbar med dikten. För det är dikt det här – det vill författaren påvisa – men mycket är också hämtat från henne själv och från personer i hennes omgivning.

Om jag var din tjej av Meredith Russo tar sin början på en illaluktande buss då Amanda flyttar från sin mamma till sin pappa. Så småningom förstår du att flytten är en nödvändighet då Amanda blivit utsatt för systematiska kränkningar och övervåld i sin gamla hemstad. Du förstår också att Amanda en gång har hetat Andrew och har genomgått en könskorrigering.

Hon får nu chansen att börja om och för första gången kan hon möta världen som ung kvinna utan att bli ifrågasatt och hånad. Hon blir för första gången förälskad och får vänner – en brokig skara, som också de har en del att dölja för sin omgivning kommer det att visa sig. Alla slåss de på ett eller annat sätt – på ett stort eller liten plan – att leva upp till eller inte leva upp till en icke självpåtagen självbild. Men hur kommer de att reagera – vännerna och pojkvännen Grant – när de får reda på sanningen?

Du får ömsom följa Amandas historia i nutid och ömsom hennes dåtid – Andrews kamp mot självhat och en oförstående omgivning. Hon bär också på sorgen att hon kan ha orsakat sina föräldrars skilsmässa. I sin mor har hon dock ett stort stöd och hon står vid sitt barns sida under hela processen. Fadern är dock både fysiskt och psykiskt frånvarande, vilket gör att de måste bygga upp en ny relation nu när Amanda flyttar till honom.

Om jag var din tjej har så många delar som jag älskar. Och fler kommer jag på nu i efterhand. Jag älskar att det handlar om en så ung transperson, vilket är synnerligen ovanligt. Författaren påpekar på slutet att det kanske främst är här som den tyvärr är orealistisk – det är få unga personer som får genomgå könskorrigering så problemfritt som Amanda tycks ha fått. Men det har ingen större påverkan på den gripande historien – känslorna, utsattheten och konflikterna är säkerligen liknande oavsett ålder. Jag älskar också att det finns så intressanta bikaraktärer – Bee, som är en normbrytande tjej på flera vis och Anna, som försöker leva upp till sina högreligiösa föräldrars förväntningar och du har Grant, som kämpar för att dölja saker från omvärlden och från Amanda.

Även om jag kan tycka att det emellanåt blir lite för rosa bomullstuss då amerikanska ungdomsböcker och filmer måste inkludera baler och shoppingrundor i grupp inför denna, men nu i efterhand funderar jag inte på om det är så att det kanske är just det Amanda vill ha. Det typiska. Det som alla andra tjejer (maybe not, men ändå!) får. Skratta med tjejkompisarna i omklädningsrum, dansa tryckare med killen och dricka söt bål. Kanske är det så. Kärlekshistorien kan också bli aningens söt. Men den kanske också behövs för att väga upp och kontrasteras mot allt det hemska. Och på tal om kontraster, så är det oerhört effektfullt att låta historien utspela sig i en småstad i den amerikanska södern, mitt i bibelbältet.

Så bryr jag mig om det blir lite för fluffigt? Nej – just go for it! Russos bok är trots allt så oerhört bedårande och hemsk på en och samma gång. Till bredden fylld av tragik men lika mycket med romantik. Och så oerhört viktig!

Missa inte Kulturkollo konfererar: Om jag var din tjej

Författarporträtt: Chris Anderson
Bokomslag: Elizabeth Dresner, Eleine C. Damasco