Just idag känns det extra skönt i själen

Idag tillkännagavs det att Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam är vinnare av Bokbloggarnas litteraturpris. Boken var min starkaste läsupplevelse förra året så; Hurra! Boken lämnar läsaren med en hel del eftertanke och ingen går sannolikt (och förhoppningsvis) oberörd ur den. Just idag blir känns det som en extra värdig vinnare då det idag är Förintelsens minnesdag. Just idag för sjuttio år sedan (1945) befriades Auschwitz och sedan 1999 har detta varit en nationell minnesdag (sedan 2005 även en internationell sådan). Jag fick aldrig till något inlägg om Jag heter inte Miriam, men skrev så här om boken då jag utsåg den till förra årets bästa:

Jag blev så berörd att jag aldrig fick till en text om boken. Trots att det har gått mer än två månader sedan jag läste den så tänker jag på den ofta. Näst intill dagligen. Vi får följa Malika, en romsk kvinna, som antar namnet och identiteten av en judinna för att överleva i Ravensbrück där romer stod allra längst ner i rangordningen bland fångarna. Vi får också möta Miriam som under sin 85-årsdag säger de förbjudna orden till sin förvirrade familj: ”Jag heter inte Miriam”. Hur blev Malika Miriam? Hur överlevde hon Ravensbrück? Hur kunde hon hålla sin identitet hemlig under så många år? Årets bästa bok!

Grattis Majgull Axelsson! Grattis Brombergs förlag! Och grattis till oss som läst!