Förstlingsverk och färskingar

Den här veckan handlar det om debuter och debutanter på Kulturkollo. Temageneral är ingen annan än undertecknad. Några minnesvärda debuter är bland annat M.L. Stedmans Fyren mellan haven, Himlen börjar här av Jandy Nelson och Hatties liv av Ayana Mathis. Och och Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt! Och och och Mississippi så klart av Hillary Jordan! Åh Jhumpa Lahiris Den indiske tolken!

Ja, ni ser det finns många minnesvärda debuter. Fler hittar du i inledningsinlägget för temaveckan Debuter och debutanter på Kulturkollo. In och läs vettja!

Annonser

På tal om…

böcker som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar, så vill jag ge er ett boktips på en bok som jag tycker förtjänar mer plats i bokvärldens strålkastarljus än vad den ännu har fått; Hillary Jordans debutroman Mississippi. Det är en fängslande, viktig och väl berättad historia om rasism och fanatism i den amerikanska södern och dess rasmotsättningar mot slutet av andra världskriget. Läs min recension här. Vill du se boktrailen för den amerikanska utgåvan tryck på bilden nedan.

Andra som har läst och skrivit om boken:
Och dagarna går
Calliope books
Hyllan
Fiktiviteter
enligt O
Böcker*3
LitteraturMagazinet

Mississippi av Hillary Jordan

MississippiHillary Jordan har med sin Mississippi skrivit en fängslande debut om den amerikanska södern och dess rasmotsättningar mot slutet av andra världskriget. Det är en gripande historia om fanatism, rasism och ”traditionens förkrossande makt”.

År 1946 flyttar Henry och Laura McAllan till bomullsfarmen Mudbound i deltat i Mississippi. Med sig har de två små flickor samt Henrys despotiske far. Laura, som är storstadsbo, avskyr det hårda arbetet och den utmanande naturen. Regnet, de ständiga översvämningarna och leran stänger ofta in dem och de kan inte komma utanför gårdens gränser. Det kommer att bli en kamp mot naturen, mot patriarkalet och mot rasismen. En kamp som tycks vara omöjlig att vinna i Mississippis träskmarker.

Mississippi har sex berättarrörster: Henry, Laura samt svågern Jamie som tillsammans med Ronsel återkommer från kriget i Europa samt Ronsels föräldrar och gårdens arrendatorer Hap och Florence. Alla spelar de en roll i den historia som rullas upp, som inleds där den avslutas; med faderns begravning.

”Så kom det sig att vår far lades till vila i en slavgrav, i en skyndsam, ovärdig ceremoni ledd av en anklagande, färgad predikant medan kvinnan som hade velat döda honom satt rak i ryggen och såg på, fylld av vanmäktigt raseri över att någon annan hunnit före.”

Rösterna är tydliga, vilket gör att närvaron är hög i texten. Tidsperspektivet är också intressant då det från en början hoppar lite fram och tillbaka, medan det mot slutet tar vid där föregående talare slutar, vilket gör att historien efterhand ökar tempo.

Det här är en välberättad, viktig och smärtsam historia och det är svårt att förstå varför Mississippi inte fått en större spridning. Jag kan bara vänligt men bestämt be er att läsa den. Den förtjänar det.