Köp en bok. Skänk en slant.

Turkanarapporten pocketupplagaChristian Unge gav under föregående år ut Turkanarapporten på eget förlag och överskottet gick oavkortat till Läkare utan gränsen. Det känns bra att läsa en bok som du vet generar mer än ”bara” läsupplevelsen. Mitt korta råd då blev helt enkelt: ”Köp den. Läs den. Köp fler. Ge bort.” I början av maj donerade Unge hela 50.000 kr till organisationen, vilket är fantastiskt!

Den 27 maj kommer pocketutgåvan av Turkanarapporten och för varje såld bok skänker författaren 10 kronor till Läkare utan gränser. Så mitt råd kvarstår. ”Köp den. Läs den. Köp fler. Ge bort.”

Vill du veta mer om Christian Unge och hans kommande projekt kan du läsa här. Vill du läsa om Läkare utan gränser kan du göra det här.

En bok som är mer än bara en bok Del 1

Jag vill lyfta böcker som är mer än ”bara” böcker. Där ditt bokinköp generar mer gott än ”bara” läsupplevelsen. Jag förminskar inte boken med detta ”bara” utan jag pratar om böcker som är kopplade till någon form av välgörenhet. Här följer några exempel. Har ni fler får ni gärna länka.

De glömda barnen av Anette Skåhlberg

”De glömda barnen är en kapitelbok för alla som någon gång har känt sig ensamma, eller varit rädda för att bli  osynliga, men också en bok om att slukas in i en annan värld. Några timmar eller kanske till och med några år. Det finns alltid en väg. Och det finns alltid en vän när livet känns som mörkast.” (här)

Från varje såld bok av De glömda barnen kommer Sagolikt bokförlag att skänka 5 kr till BRIS, Barnens rätt i samhället.

Läs mer om boken hos Dagens bok

Förslagsvis kan du köpa den på Adlibris eller Bokus.

 • • •

Turkanarapporten av Christian Unge

En medicinsk thriller som utspelar sig i norra Kenya och i Frankrike. Så väl författaren som bokens huvudperson jobbar (eller har jobbat) på Läkare utan gränser, som är den organisation som överskottet på försäljningen går.

Du kan läsa mer här.

Den går att köpa på Adlibris eller Bokus.

 • • •

….

SLUTPLÄDERING av Nadezjda Tolokonnikova.

Pussy Riot är ett ryskt feministiskt konstnärskollektiv, i vilket tre av medlemmarna den 17 augusti dömdes till två års fängelse för huliganism för sitt trettio sekunder långa uppträdande i Frälsarkatedralen i Moskva. En av de dömda kvinnorna höll ett brandtal inför domstolen och det är detta tal som ligger till grund för denna bok.

Alla intäkter går oavkortat till Nadezjda Tolokonnikova och Pussy Riot för att täcka deras advokatkostnader. Utgivningen sker i samarbete med Svenska PEN.

Boken sålde slut på Bok- och biblioteksmässan men finns att köpa som e-bok. Det kan du förslagsvis göra på Adlibris eller Bokus.

• • •

I kommande inlägg får du reda på mer om hur du med bokinköp kan stödja t.ex. Amnesty och Bröstcancerföreningarnas riksorganisation.

Turkanarapporten av Christian Unge

Det var dags att utmana säkerhetszonen och vidga mina litterära vyer som jag uttrycker det i min presentation. Jag valde därför att läsa en bok som förenar spänning, medicin och Kenya. Jag hamnade dock mitt i en svår lässvacka där jag inte riktigt kunde göra boken rättvisa. Den var emellertid tillräckligt spännande för att jag skulle läsa vidare. Tråkiga böcker besvärar sig icke med att uppta min tid.

Turkanarapporten av Christian Unge handlar om läkaren Martin Royken, som flyr Sverige efter ett havererat äktenskap och tar jobb hos Läkare utan gränser i norra Kenya. Där träffar han antropologen Nadine Zaoui och dras in i ett medicinskt mysterium som utvecklar sig till en jakt på liv och död. Det är kidnappning. Det är korruption. Det är blodigt.

Styrkan sitter i handlingen. Det är en spännande intrig där du som läsare vill få svar på de frågor som väcks under läsningens gång. Du förstår, långt innan det går upp för Martin och Nadine, att de är jagade och författaren bygger upp stämningen likt en film där bilderna varvas mellan de jagade och de som jagar.

Styrkan sitter även i Unges medicinska förkunskaper, som gör att hans sjukhusscener blir välskrivna och detaljerade. Du får en känsla av att vara där med blod på händerna och svett i pannan. Han vet vad han snackar om då han själv är läkare och har jobbat hos just Läkare utan gränser i Burundi. Texten och historien känns på så vis äkta och nära, trots att handlingen utspelar sig långt hemifrån.

Svagheten sitter främst i dialogerna, som inte alltid flyter på ett naturligt sätt och blir i flera fall alldeles för långa. Det är synd att inget förlag har nappat på boken, då storyn är stark och har en annorlunda vinkel, men historien hade mått bra av att kortas ner för att göra handlingen mer intensiv.

Christian Unge har gett ut boken på eget förlag och överskottet går oavkortat till Läkare utan gränsen, vilket gör att man känner än mer för boken. Köp den. Läs den. Köp fler. Ge bort.

Andra som har skrivit om boken är: Fiktiviteter och Hyllan. Vill du veta mer om Christian Unge och hans kommande projekt kan du läsa här. Vill du läsa om Läkare utan gränser kan du göra det här.