Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie

Jag minns inte längre i detalj vad vi diskuterade. men jag minns att jag argumenterade och argumenterade, och till sist gav Oklahoma mig en blick och sa: ‘Du är ju feminist’.

Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: ‘Du är ju för terrorism’.

Första gången författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist är hon fjorton år och hon blev som ovan citat visar inte kallad det som en komplimang. Idag har hon reklejmat ordet. Alla borde vara feminister är ursprungligen ett TED-talk, som finns att se här. Talet blev såpass uppmärksammat och uppskattat att hon därefter gav ut det i bokform.

Jag som svensk kvinna och sjuttiotalist har levt i en feministisk debatt så länge jag kan minnas, så är det kanske inga nya saker som Adichie belyser, men det är ändock en viktig skrift och hon förklarar hur vi inte kan – trots att det runt om i världen finns många andra förtryck – bortse ifrån förtrycket som finns mot 52% av världens befolkning.

Genom att prata med svarta män har jag lärt mig mycket om hur förtryck fungerar och hur olika system kan vara blinda för varandra. En gång pratade jag om könsroller  och en man sa till mig: ‘Varför måste det handla om dig som kvinna? Kan det inte handla om dig som människa?’. Att ställa den här sortens frågor är ett sätt att tysta ner en persons specifika erfarenheter. Självklart är jag människa, men det finns vissa saker som händer mig på grund av att jag är kvinna.

Alla borde vara feminister ges ut i samarbete med Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, LO, TCO, Teskedsorden, Unizon och Gertrud Åström. Boken har distribueras som en gåva till alla elever i årskurs 2 i gymnasieskolan, vilket i sig är en oerhört viktig symbolisk handling. Jag hoppas verkligen att alla läser och inser att kampen måste fortsätta och att alla faktiskt borde kalla sig feminister.

Chimamanda Ngozi Adichie tal har samplats av Beyoncé i låten ***Flawless

Författarporträtt: Albert Bonnier förlag
Bokomslag: Sara R. Acedo

Sommarläsning

”Bookworm” av Nathan O’Nions

Jag har blivit utmanad av Mias bokhörna att göra en sommarenkät. Tack Mia! Här kommer mina svar:

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinnas läsas i sommar?

Oj, fastnar på första frågan. Jag har inte skrapat samman en semesterlista. Jag attackläser just nu. In bland olästa, välj en bok fort innan du tappar läslusten. Men nu när jag tänker på det så finns det några som jag verkligen vill hinna med: Chimamanda Ngozi Adichies Americanah, Den sista delen i Engelforstrilogin: Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, E. Lockharts  Den ökända historien om Frankie Landau-Banks, Marina Bellezza av Silvia Avallone, och så vill jag läsa ut Carolina Ramqvists Alltings början (och så hade det ju varit kul att få plöjt SvB:s höstkatalog). Nu när jag tänker på det kan jag säkert rabbla tio böcker till som står och väntar i bokhyllan som jag verkligen, verkligen vill hinna läsa.

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att tag i?

Jag har många – jag lider av att tvångsmässigt köpa in och lagra böcker, som jag sen tappar lusten för att läsa för att de står här och samlar damm och så köper jag tvångsmässigt in fler böcker istället. Frågor på det? För att nämna några: Hilary Mantels Wolf hall och Marlene Van Niekerks Agaat (mentalt så är det tiokilosböcker vid det här laget).

3. Var är bästa stället att läsa på i sommar?

I tystnad någonstans. Stranden (vilket egentligen är en ouppnådd dröm då jag har två barn att passa och kan inte försjunka in i en bok) och i trädgården.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer läsa någonstans?

I soffan, möjligtvis i trädgården beroende på väder.

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?

Nej, nopp, no – jag jinxar den då!

6. Vilken bok borde alla läsa i sommar?

Maj-Gull Axelssons Jag heter inte Miriam, Bea Uusmas Expeditionen – Min kärlekshistoria och Jennifer Clements En bön för de stulna eller Vägen av Cormac McCarthy eller Älskade av Toni Morrison. En bok? Stoppa mig!  

7. Strand eller hängmatta?

Strand

8. Deckare eller roman

Jag varvar gärna, men är ingen storkonsument av deckare, så svaret får bli: roman.

9. Favoritgenre?

Jag är en eländesläsare, d.v.s. samtidsrealism/diskbänksrealism, men varvar friskt för att mäkta med att läsa det tunga. Jag läser också en hel del cross over/ungdomslitteratur, med det gemensamt att det i grund och botten handlar om relationer.

10. Tagga 3 andra:

Du! Ja, du. Häng på!

Kan det vara så illa?

I september hade Half of a Yellow sun premiär i Kanada och jag skrev ett inlägg och inkluderade trailern här. Nu är vi snart inne i november och jag kan inte hitta en stavelse om någon visning i Sverige, inte ens som kommande DVD-film. Kan det vara så illa? Jag hoppas innerligt att jag har fel.

Höstlängtet

Utanför fönstret har faktiskt höstfärgerna börjat så smått att tränga igenom vårens grönska. Å ena sidan gillar jag tända-ljus-mörker, filt-i-soffan-väder och läsmys. Å andra sidan dör jag så smått inombords. Så trots att jag kan längta efter tända-ljus-mörkret så har jag sällan förstånd nog kvar att uppskatta det. Jag och höst och vinter går med andra ord inte så bra ihop. Det blir en period av självömkan, gnäll och själsligt mörker. För att sedan fram emot vårkanten sakta vakna till liv, krypa fram ur idet och slicka såren.

Ett ljus i mörkret finns det dock. Höstutgivningen! I veckans bokbloggsjerka vill Annika att vi berättar vilka böcker vi längtar mest efter.

Det är en fantastisk litterär höst och det är svårt att välja ut de där som man längtar lite extra efter, men här kommer några:

Gone girl av Gillian Flynn
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt
Glasslottet av Jeanette Walls
Hatties liv av Ayana Mathis
Komma och gå av Taiye Selasi
Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie
Steglitsan av Donna Tartt

Hem av Morrison kommer tydligen inte förrän i januari, så det känns väldigt avlägset. Öppen stad av Teju Cole återfanns i såväl vår- som höstkatalogen – undrar just varför (hur som haver nyfiken på).

Alltså jag kan säkerligen rabbla lika många till, men får helt enkelt nöja mig med den listan. Det är en utmanande höst på många vis: vi ställs inte bara inför krypa-under-stenen-humöret utan det klassiska ”så mycket böcker, så lite tid”, same old, same old.

Har jag läst hela författarskap?

Finns det några författare där jag har läst hela deras utgivning? Frågan poppade inte helt osökt upp efter att jag läst gästbloggarens Kajsa Kallios inlägg på Bokhora. Med reservation för mitt bristande minne, så kommer jag faktiskt inte på så fantastiskt många. Trots mitt behov av att glänsa tar jag inte med författare som bara har kommit med en bok.

Chimamanda Ngozi Adichie har än så länge gett ut tre böcker på svenska och den fjärde Americanah väntas i november. Att ha läst hela Donna Tartts utgivning är kanske inte en stor bedrift då hon än så länge har kommit med två böcker på svenska (trots ett drygt decennium sedan debuten). Även Tartt kommer med nytt till hösten och Steglitsan väntas nå boklådorna i november.

Nu börjar det bli svårt att krama ur mig fler. En närstudie av läst-listan ger även författaren Erin Kelly som skriver psykologiska spänningsromaner. Sist men inte minst så finner jag även Nene Ormes som var den som välkomnade mig in i urban fantasy-genren.

Bubblare d.v.s. författare som jag inom kort har läst hela dess utgivning: Sofi Oksanen (kvar: När duvorna försvann) och författare jag önskar att jag läst hela: Toni Morrison (kvar. många). 

Avslutningsvis kan jag konstatera att ha läst ett helt författarskap inte behöver vara kopplat till favoritförfattare då jag varken har läst allt av Gardell eller av Oates (vem hinner det?). Men den som spar hen har.

Vill du läsa mer om böckerna av ovan nämnda författare kan du göra det här:

En halv gul sol, Lila hibiskus, Det där som nästan kväver dig
Mer om Chimamanda Ngozi Adichie här och här
Den hemliga historien
Den lille vännen
Mer om Donna Tartt här.
Grenar av gift, Lågor av hat
Udda verklighet
Särskild

Det stora Chimamanda Ngozi Adichie-längtet

Chimamanda Ngozi Adichie är en av mina absoluta favoritförfattare. Hon har en speciell berättarröst, en litterär ton som inkluderar såväl starka person- som miljöbeskrivningar. Adichie debuterade med Lila hibiskus, som i Sverige kom ut först 2010, det vill säga efter hennes stora internationella genombrott; En halv gul sol (2007). För ett par år sedan kom hennes novellsamling Det där som nästan kväver dig, som likt romanerna utspelar sig i Nigeria och handlar om frigörelse och om starka kvinnor som vågar möta sina rädslor. De berättar även ofta om hur det är att leva som exil-nigerian och om känslan av att vara ”mitt-emellan” – inte riktigt höra till någonstans (likt Jhumpa Lahiris noveller).

I september är den förväntade premiären på filmatiseringen av En halv gul sol, vilken bland annat har Thandie Newton i en av huvudrollerna (och som man kan känna igen från filmatiseringen av Toni Morrisons Älskade). Jag hoppas att den även går upp på en biograf nära mig.

I november kommer Chimamanda Ngozi Adichies Americanah ut i svensk översättning. En av alla fantastiska utgivningar som kommer att förgylla den mörka hösten. Längtet!

Läs mer om Chimamanda Ngozi Adichie:
Tre gånger Adichie
”The danger of a single story” 
Årets författare 2012
Världsbokdagen 2013

Världsbokdagen 2013

Hipp hipp hurra för det är världsbokens dag idag! Att det just är den 23 april bestämde Unescos generalkonferens 1995 då detta skulle bli ”hela världens festdag för firandet av böcker, författare och läsning samt  värnandet om upphovsrätten och människors fria tillgång till information.”

Lyran uppmärksammar dagen genom att låta Veckans tematrio gå i världsbokdagens tecken. ”Berätta om tre böcker från skilda delar av världen som du gärna vill rekommendera den som vill lära sig eller förstå mer av andra ‘kulturer’!” Självklart vill jag vara med och sprida all världens böcker (eller ja, i alla fall tre av dem).

Chimamanda Ngozi Adichies benämns emellanåt såsom ”en av sin generations främsta afrikanska författare”. Jag har fastnat för hennes speciella berättarröst och fängslas av hennes litterära ton och miljö- och personbeskrivningar. Läser du Adichies böcker så lär du dig mer om Nigerias historia, men också i flera fall om känslan av ”mitt-emellan” som drabbar dem som väljer att lämna landet och inte minst om att vara människa. Läs förslagsvis En halv gul sol eller novellsamlingen Det där som nästan kväver dig.

Mitt andra tips är (jag tenderar att upprepa mig jag vet) Etgar Kerets Åtta procent av ingenting, som är en samling noveller som blir små ögonblicksbilder om hur det är att vara ung i Israel och leva i skuggan av den konflikt som vi är vanligtvis får ta del av. Både humoristisk som tankeväckande.

Den sista boken har jag inte skrivit om på bloggen då jag läste den pre-litteraturkvalster; Ishmael Beahs Lång väg hem: en barnsoldats berättelse, är en självbiografisk (?) bok och handlar Ishmaels tid som barnsoldat inbördeskrigets Sierra Lione. Det har dock ifrågasatts huruvida den är självupplevd eller inte (läs mer här). Men faktum kvarstår: det är en viktig historia om alla de barn som används i krigföring.

Nyfiken på världslitteratur?

På Världslitteratur.se kan du som är nyfiken på litteratur och författarskap från andra delen av världen botanisera. Sidan är en del av ett projekt som drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm och syftet med projektet är att lyfta fram just världslitteraturen – ”en term som vi här låter stå för litteraturen från Afrika, Asien och Latinamerika”. Om du en gång var bekant med macondo.nu, så kommer du känna igen en del då Världslitteratur.se delvis bygger just på den sajten.

Hur som haver. Jag har sökt, letat, funnit och ställt samman (med bland annat Lyran och Annas bloggar som referenser) en lista på tio afrikanska författare och böcker som jag är extra nyfiken på. Jag undanber mig dock från att kalla det en läsutmaningen, för sakens skull, men faktum kvarstå: jag är nyfiken! Eller jo, jag ska visst kalla detta en läsutmaning, men tar bort alla tidskrav som brukar hänga samman med dylika läsprojekt.

Förra årets Lästema: Världen gick nästan i hamn, trots att undertecknad inte satsade allt för mycket tankekraft på det. I år vill jag satsa mer på afrikansk litteratur. En lagom lista. En lagom utmaning.

Allt går sönder av Chinuea Achebe (Nigeria)
Agaat av Marlene van Niekerk (Sydafrika)
Allt gott ska komma dig till del av Sefi Atta (Nigeria)
Minaret av Leila Aboulela (Förenade Arabemiraten)
Under lejonets blick av Maaza Mengiste (Etiopien)
I morgon fyller jag tjugo av Alain Mabanckou (Kongo-Brazzaville)
Aké – barndomsåren av Wole Soyinka (Nigeria)
Tropiska fiskar av Doreen Baingana (Uganda)
En blomma av blod av Ngũgĩ wa Thiong’o (Kenya)
Förändringar – en kärlekshistoria av Ama Ata Aidoo (Zimbabwe)

I november kommer en av mina absoluta favoritförfattare att släppa nytt: Americanah av den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie. Stora längtet! Den inkluderar jag dock inte i ovan läsutmaning. Det är ingen utmaning alls att läsa hennes böcker. Det är ett måste!

Vad har du för lästips?

Ibland hamnar du i det där litterära ingenmanslandet där du inte kan gå vidare. Den där känslan som infinner sig när du läst en riktigt riktigt bra bok och du har svårt att gå in i nästa. Lite handfallen står man där och sjunker ner i den litterära kvicksanden. För stunden är du övertygad om att du aldrig kommer att läsa en lika bra bok igen. Någonsin. Den bästa är läst. Eller en riktigt gripande bok, som fortsätter krama liv ur hjärtat på dig eller får dig att rysa i obehag, även när du slutat läsa. Läsningen måste helt enkelt få leva en stund till, värka ut och det måste tänkas klart.

Läslusten och läsnyfikenheten pockar dock på din uppmärksamhet och du vet ju att någonstans så borde det finnas en lika häftig läsupplevelse som bara väntar. Då kan det vara perfekt med att bryta med annan slag av litteratur, såsom noveller eller andra korta textsamlingar. För att bokstavligen klippa av den där litterära navelsträngen.

Nu till saken. Jag behöver din hjälp med att finna nya spännande textsamlingar, förslagsvis bra novellsamlingar. Under föregående år läste jag några riktiga guldkorn som jag kan passa på att tipsa om: Chimamanda Ngozi Adichies Det där som nästan kväver dig och Etgar Kerets Åtta procent av ingenting. Här hemma har jag Nära hem av Alice Munro och Fel grav och andra berättelser av Kelly Link. Jag tänker även lämna inköpsförslag till det lokala biblioteket om Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank (ja vet jag borde hoppat på novellcirkeln). Men jag behöver fler.

Vad har du för lästips på novellsamlingar eller andra korta texter?

Årets författare 2012

Kategorin Årets författare 2012 är tänkt att gå till den författare som av en eller annan anledning stått mig nära under året. Det kan vara mest lästa eller kanske en ny upptäckt under året som gått.

2012 var året då jag läste en författarinnas hela utgivning (två romaner, en novellsamling) samt såg på föreläsningar via nätet. Hon har en spännande och unik ton, en stark berättarröst och beskriver en miljö som är långt ifrån vår egen. Alla hennes romaner samt novellsamling utspelar sig i Nigeria och handlar ofta om frigörelse, om starka kvinnor som vågar möta sina rädslor och om att finna sin väg.

Årets författare 2012: Chimamanda Ngozi Adichie (Albert Bonnier förlag)

En halv gul sol (2007)
Lila Hibiskus (2010)
Det där som nästan kväver dig (2011)

Chimamanda Ngozi Adichie kommer förhoppningsvis med en ny roman under 2013 vars engelska titel är Americanah. Oklart när och om den kommer i svensk utgåva.

Litteraturkvalster listar lästa böcker 2012. Se även:
Årets provokation
Årets omslag
Årets överraskning
Årets tankeväckare
Årets mest minnesvärda