Elizabeth Hand har själv beskrivit Cassandra ”Cass” Neary som: ”Amoral speedfreak crankhead kleptomaniac murderous rage filled alcoholic bisexual heavily tattooed American female photographer”. Och ja, den beskrivningen är ”spot on”.

Skarpt ljus är den tredje boken i serien om Cass och den innehåller i sedvanlig ordning droger, whiskeyhalsande, suspekta miljöer, destruktiva karaktärer samt konst och fotografi. För knappt en månad sedan kom den fjärde boken i serien: The Book of Lamps and Banners. Nu återstår det att se om något förlag känner sig manad att översätta den.

Cass Nearys karriär peakade på sjuttiotalet då hon gav ut en fotobok som fick ett visst genomslag. Sedan dess har hennes liv gått i en nedåtgående destruktiv spiral. Hon knaprar piller som om det vore smågodis och halsar emellanåt whiskey till frukost.

I den tredje romanen hamnar Cass i London och senare också på den engelska landsbygden. Quinn – hennes livs kärlek som kommer och går i hennes liv – har lovat att möta upp henne på en pub i London. Han dyker dock inte upp och i sin jakt på en sovplats träffar Cass sångerskan Krishna. Den ena personen leder till nästa och snart är Cass indragen i en halvsuspekt värld som består av avdankade rockmusiker, independentfilmskapare och en ovanlig del av den svarta marknaden.

Fotografiets konst och historia är ett återkommande tema genom hela boken – Cass är en iakttagare och hon tänker världen i bilder snarare än att vara en aktiv del av den. Hon noterar ljus och skuggor och har ett särskilt öga för detaljer. I Skarpt ljus kommer även antropologi och arkeologi att ta en stor plats.

Elizabeth Hands språk knastrar och hon är ganska fåordig på ett sätt som verkligen tilltalar mig. Hennes karaktärer och miljöer är beskrivna precis i så få ord som krävs för att jag ändå kan se allt framför mig. Hand tenderar dessutom att ta in naturen, som blir en viktig del av historien. I detta fall de engelska hedarna, med sina öppna vyer, sina stenrösen och hemligheter.

Den stora behållningen med boken är dock likt de föregående: Cass Neary. Hon är en ovanlig antihjälte på flera vis – inte minst då hon är något äldre än de sedvanliga protagonisterna. Hon förställer sig inte för något eller något, räds inte att vara obekväm och rör sig hela tiden i samhällets utkanter och mörka vrår. Trots detta lyckas Hand att väcka empatin hos läsaren och hur oangenäm hon än må vara vill man henne bara väl (och i några obevakade stunder släpper även Cass fram sina empatiska sidor).

Handlingen skenar inte riktigt lika mycket som i de föregående böckerna och miljön och vad som händer är inte helt främmande för läsaren. Eller har jag vant mig? Ja, så är det nog när jag tänker efter. Man blir helt enkelt inte så förvånad längre om vart Elizabeth Hand och Cass Neary för oss.

Författarporträtt: Norm Walters
Bokomslag: Marcus Stenberg

Läs också om: Generation Loss och Se mörkret

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s