I morse gick mamma aldrig upp ur sängen.

Francesca_framsida_final_high_RGB-707x1024-beMelina Marchetta fick sitt internationella genombrott med Jellicoe Road, som är hennes tredje utgivna bok (men första på svenska). Under föregående år kom hennes andra bok: Francesca, som jag stoppade i tygpåsen under bokmässan. Sen har den fått vila i bokhyllan fram till nu då jag äntligen plockade upp den.

Boken handlar om sextonåriga Francesca som ska börja en ny skola, samma dag som hennes mamma får ett sammanbrott och vägrar lämna sängen.

”Men den här morgonen hörs ingen sång. Inga tips på hur man blir vän med coola innegänget. Inget tolvstegsprogram om hur man på bästa sätt vinner respekt i en fientlig miljö. Inga peppande budskap på spegeln som utmanar mig att varje dag göra något som skrämmer mig. Allt är bara still. Och för första gången på hela året går jag till skolan med ett enda mål på agendan: att överleva till kvart över tre.”

Francesca saknar sina vänner och känner sig vilsen i den gamla katolska pojkskolan där det enda som är jämlikt är en tjejtoalett och där ingen av pojkarna tycks veta hur de ska hantera de nya eleverna. Utan sin stöttande mamma känner hon sig än mer vilsen och det vilar ett stort ansvar på hennes axlar. Kommer hon att finna sin plats på den nya skolan? Och kommer hon någonsin själv se den inre kraft som andra tycks se hos henne?

Marchettas styrka sitter i karaktärerna och hur hon låter dem vara brokiga och mångbottnade – de får helt enkelt vara väldigt mänskliga. Jag gillar också hur relationerna dem emellan gestaltas och särskilt förhållandet mellan mamman och Francesca och mellan föräldrarna. De är både sorgliga, lyckliga och hela spektrumet däremellan. Jag tycker också det är intressant hur Marchetta skildrar psykisk ohälsa och hur denna påverkar en hel familj och alla tycks förlora balansen där mamman var den djupt rotade stöttan. Inte minst för att jag själv är en mamma som en dag inte orkade ur sängen, vilket emellanåt gjorde läsningen ganska smärtsam.

Francesca_framsida_final_high_RGB-707x1024jellicoeLikheten med Jellicoe road är just karaktärerna och relationerna, medan handlingen i Francesca är mer kronologiskt uppbyggd än den förstnämnda (som hade tre tids-perspektiv). En annan sak de båda böckerna har gemensamt är Hanna Larsson, som har gjort synnerligen snygga omslag till de svenska utgåvorna.

Melina Marchetta har verkligen lyckats att förmedla historier och
personer som tilltalar en bred publik i alla åldrar och kan definitivt ses som en av de stora inom crossover-litteraturen. Jag hoppas att vi snart ser fler böcker i översättning (Men come on förlagen, hon har ju ändå typ sex till böcker till!).

2 reaktioner till “I morse gick mamma aldrig upp ur sängen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s