Asfaltsänglar

13049502_O_1Asfaltsänglar handlar om patriarkatets kvävande makt, om att söka sin inre röst och om att slitas mellan livets olika roller. Den tar också upp mångkulturalism, religionens många ansikten och hedersrelaterat våld. Det är en ständigt pågående kamp som karaktärerna i Asfaltsänglar för i finlandssvenska Johanna Holmström femte bok. Holmström förknippas kanske främst med novellgenren då tre av fyra tidigare böcker är just novellsamlingar och 2009 fick hon motta Svenska Dagbladets litteraturpris för sin tredje novellsamling Camera Obscura.

Titeln anspelar på de ”fallna flickor som spräckte sig själva och sin längtan över gatorna. De var döda redan innan de träffade marken. Som skal vandrade de omkring, kanske i månader, redan döda. Utan att de själva visste om det”, d.v.s. flickorna som av ”oförklarlig” anledning faller från balkonger och trappor. Asfaltsänglar har två olika tidsplan där Samira, i bokens nutid, ligger i koma efter ett sådant oförklarligt fall i trappan. Med Samiras och hennes yngre syster Leilas röst får du historien berättad för dig genom att Holmström väljer att hoppa mellan de olika tidsplanen: före och efter fallet.

Det finns många olika intressanta perspektiv i boken. Det är Samira och Leilas mamma som är Finlandsfödd och har konverterat till islam och det är pappan som är född muslim men som aldrig själv har läst koranen. Den förstnämnde är bokstavstroende och ser haram i allt som flickorna företar sig och rensar hemmet från alla foton, teckningar och allt annat som kan leda flickorna på fel väg. Den sistnämnde vars åsikter snarare är sprungna ur kultur snarare än religion och som har svårt att finna sin plats och lämnar så småningom hemmet. Flickorna som slits mellan olika världar, olika tankesätt och som ständigt tycks föra en kamp mot sig själva, mot föräldrarna och mot samhällets förväntningar. Samira flyttar hemifrån så fort hon får chansen medan Leila försöker smälta in och inte märkas.

Jag gillar särskilt diskussionerna som flickorna för kring religion och hur begrepp som religion, heder och kultur lyfts i boken. Jag önskar möjligtvis att begreppen hade problematiserats än mer än vad författaren gör. Jag gillar också skildringen av det psykologiska maktspel som finns i skolans värld och hur denna står i kontrast mot den värld som flickorna lever i hemma i lägenheten.

Vad jag har problem med är att karaktärerna emellanåt känns tämligen ensidiga. Jag önskar till exempelvis att Samiras pojkvän varit mer mångfacetterade och då jag har problem med hans karaktär har jag även svårt att övertygas om deras förhållande. Framställningen av mamman hade gärna fått vara mer nyanserad såsom jag anser att pappan är. Då jag inte blir helt övertygad karaktärerna blir jag således tyvärr inte helt övertygad historien.

Annonser

2 reaktioner till “Asfaltsänglar”

  1. Håller med dig om att mamman var osannolik emellanåt men jag tyckte att det bidrog till den absurda känslan, hon blir så skruvad att ingen kan missa poängen. Några av kapitlen kring vad man får och inte får som muslim tyckte jag var riktigt roliga, de skulle passa på en scen!

    1. Ja det är sant. Jag kan också tänka mig att den som konverterat som vuxen blir mer fanatisk i sin religiositet. Jag hade främst problem med pojkvännen, som borde varit mer nyanserad. Att komma från den grupperingen som han gjorde så borde det ha varit något mer problematiskt att bli tillsammans med Samira. Om inte annat hade det varit intressant att se en större kamp där.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s