Chinua Achebe: Allt går sönder

Med ord som ”den moderna afrikanska litteraturens stora klassiker” är det självklart att den nigerianska författaren och poeten Chinua Achebes Allt går sönder har en given plats i mitt lästema: Afrika.

Chinua Achebe var ett återkommande namn som nämndes inför nobelpriset i litteratur, men han förblev utan (då han gick bort tidigare i år). Allt går sönder är hans debutroman och kom ut 1958 och anses vara den roman som banade vägen för kommande afrikanska författare då han vågade beskriva sitt hemland utifrån afrikanska och inte europeiska ögon. Achebe är bland annat en stor inspirationskälla för Chimamanda Ngozi Adichie och du kan se en viss likhet författarskapen emellan. När Adichie föreläste på TED om ”the danger of a singel story” – ”The single story creates stereotypes, and the problem with stereotypes is not that they are untrue, but that they are incomplete. They make one story become the only story.” nämner hon såväl Chinua Achebe som Wole Soyinka som författare som vågade gå emot denna bild.

Allt går sönder handlar om igbon Okonokwo, hans familj, hembyn Umuofia och om hur hela kulturen och således också hans liv bokstavligen faller i bitar när den första kristna missionen når Nigeria under slutet av 1800-talet.

Achebe bygger upp en bild av en kultur som är långt ifrån vår egen men ändå full av liv, tro och mening. På så vis skapar denna roman en motbild till den ensidiga bild som tidigare funnits om Afrika i europeisk litteratur. Även Okonokwos karaktär är mångfacetterad då han visar stor stolthet i sin kamp mot den vita mannens intåg samt att man har fått följa hans livslånga kamp för att bygga upp ett bra socialt liv för sig själv och sin familj. Samtidigt får du tämligen motsägelsefulla känslor då han emellanåt visar prov på mindre angenäma sidor och misshandlar ofta såväl fruar som barn.

Det är ett enkelt, rakt och tidlöst språk som Achebe använder och boken kunde lika gärna varit författad idag. Sättet att förmedla sin historia tämligen osentimentalt och rakt på skapar en viss distans mellan läsare och karaktärerna, vilket jag bland annat känner igen främst hos Léonora Miano men också Chimamanda Ngozi Adichie.

Med den historiska kontexten i bakhuvudet (Nigeria blev självständigt först 1960, d.v.s. två år efter att boken kom ut) och med vad man kan läsa sig till om författaren så kan jag mycket väl förstå storheten med Allt går sönder och hur den är en viktig del i världens litteraturhistoria.

Allt går sönder är andra boken jag läst i mitt afrikanska lästema.

Annonser

2 reaktioner till “Chinua Achebe: Allt går sönder”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s