Foxfire – en tjejligas bekännelser

”Skvallra aldrig, Maddy-Monkey, varnade de mig, det betyder Döden om du skvallrar för nån av Dom där, men nu efter alla dessa år tänker jag skvallra, för vem kan väl hindra mig? Jag var ju ändå med och bestämde de första reglerna, just de varningsorden. Jag var faktiskt FOXFIRES officiella krönikör. Alltså den enda som fått förtroendet att klä det vi gjorde i ord, att skapa ett vittnesbörd för framtiden.”

Fem tonårstjejer, som växte upp tillsammans i den fiktiva staden Hammond, har alla det gemensamt att de utsatts för trakasserier och
orättvisor. De avger varandra ett blodslöfte att hämnas alla de förödmjukelser de fått utstå, kallar systraskapet för FOXFIRE och skaffar sig alla de yttre attribut som brukar förknippas med gängverksamhet: tatueringar, gemensamma färger och klädkoder. Ledaren för gänget är den självutnämnde, självklara och karismatiska  Margaret ”Legs” Sadovsky, som till synes tycks vara helt gränslös i sitt sätt att betrakta världen. FOXFIRE arbetar metodiskt och allt mer brutalt i sin väg att kräva hämnd mot ”Dom, Dom där… Dom andra” och så småningom tycks hämndverksamheten spinna bortom all kontroll.

Handlingen i FOXFIRE – en tjejligas bekännelser har Joyce Carol Oates förlagt i femtiotalets USA och därför upplevs gänget som än mer rebelliskt än vad de kanske skulle ha gjort idag. Boken handlar om kvinnlig frigörelse, att göra uppror, att vägra förnedras och att slå tillbaka. Det är en hård verklighet som författaren delger oss och det finns historier som är svåra att greppa i sin brutalitet. Oates har som vanligt ett intensivt språk, som emellanåt kräver sin läsare, men med rätta Oates-mood är läsupplevelsen briljant.

Du får ta del av FOXFIRE genom Madeleine ”Maddy” Wirtz, som är högst synlig och närvarande i texten. Genom minnesfragment, lappar, längre redogörelser och små notiser återberättas historien, men utan en självklar kronologi så det gäller att hänga med. När sista meningen är läst har du hela bilden framför dig: FOXFIRES bildande, uppgång och fall.

Boken har filmatiserats två gånger. Första gången 1996 med Angelina Jolie i huvudrollen och förra året av regissören Laurent Cantet. Den senare versionen har Sverigepremiär den 24 maj och till skillnad mot sin föregångare är handlingen förlagd enligt originalhistorien i femtiotalet. Självklart är jag nyfiken på filmen, men det verkar vara svårt att finna en biograf som visar den nära mig, så möjligen får en vänta tills den kommer på DVD och till dess kan jag ju se den första filmen, som också väcker min nyfikenhet då Jolie torde vara perfekt i rollen som den rebelliske Legs.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s