En mer vanligt overklig udda verklighet

Av alla (läs:fyra) lästa böcker i år så är hälften (läs:två) fantasy. Chocken på det! Tolkien skrämde iväg mig från genren en gång i tiden (sorry alla tolkienfanatiker, men jag dog orddöden och har aldrig lyckats släpa mig igenom böckerna). Men med lite hjälp av Grossman och Ormes kanske jag finner min väg till Tolkien. Eller så hoppar vi det helt enkelt. Nu till sak!

Udda har under en längre tid plågats av skrämmande hallucinationer och verklighetstrogna drömmar. Kompisen Daniel försvinner en dag då han försöker bevisa för henne att hon drömmer sanndrömmar. Förtvivlat söker hon på Malmös gator och bakgårdar, i nutid som dåtid. Daniel hade rätt. Udda är en drömmare. En sär – en ovanlig. Malmö har långt fler invånare och dimensioner än vad vi vanliga – ordinära – kunnat ana. Udda är naturligtvis inte ensam om att vara sär. De är många och har alla olika förmågor. Ingen är dock som Udda. Huvudpersonen är något av en antihjälte. Hon är rädd, emellanåt osäker och ser till en början inte sin säregna fulla potential. Udda blir på så vis väldigt trovärdig och du känner med henne. Hon har en god självkänsla (om än vacklande självförtroende), vilket gör henne än tilltalande. En stark antihjälte (frågor på det?!).

Udda verklighet av Nene Ormes är något så udda (!) som en urban fantasy. För mig som har lite svårt för böljande gröna kullar och talande skogar, vilket jag vanligtvis förknippar med fantasy, är detta något nytt, tilltalande och uppfriskande. Miljön är urban – det är betong, kulvertar och stadsbrus. Det udda rör sig mitt ibland oss, även om vi inte kan se det. Detta blir mer lättgripligt, mer nära mig än vanlig gammal hederlig fantasy (kan jag månne ha fantasibrist?!).

Ormes skriver på ett fängslande sätt med korta kapitel och spännande fortsättningsslut, vilket gör att boken blir omöjlig att lägga ifrån sig. Det är ett snabbt språk, utan onödigt långa beskrivningar och dialogerna flyter okonstlat (vilket är en konst i sig). Du läser snabbt. Allt för snabbt. Plötsligt är boken slut och chocken tar vid. Jag hade läst fantasy, Igen. Och gillat det.