Höst huka dig

Men oj vad det står stilla här då! Vad hände?!

Hösten hände. Hösten kom och ruskade om denna stackars lilla människa och dunkade vintern i nacken på henne. Hon är helt enkelt inte kompatibel med årstiden. Visst älskar hon stearinljus och visst gillar hon att kura under filtar under höstmörka kvällar. Men låt denna arma människa få lite ljus under dagen. Låt henne få sörpla i sig lite energi och lapa sina höstliga sår. Hon rullar således i höstlig melankoli och vaknar igen någon gång när vårsolen gör entré. Låt henne helt enkelt träda in i april med snabba steg.

Ni hör självömkan. Ni hör vemod. Ni hör en rejäl portion gnäll helt enkelt. Ni hör en människa som talar om sig själv i tredje person. Så gör hösten med henne. Så illa är hösten.

För övrigt läser jag just nu en bok som jag vanligtvis skulle undvika – en ur genren ”vi-följer-med-polisen-litteratur”(Nu ser du mig av S.J. Bolton). Men den är onekligen spännande, lättuggad och har korta kapitel med tydliga fortsättningsslut. Passar en självömkande trögtänkt tredje-person-människa helt enkelt.

Annonser

2 thoughts on “Höst huka dig”

    1. Om så väl vore att det hade räckt med att knapra (knaprar man eller slurpar man eller dricker man?) D-vitamin. Självömkan fyller november. Och december. Och januari. För att inte tala om hemska februari och mars. Kanske kanske hon vaknar till liv i april. Tack själv! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s