”The danger of a single story” – Chimamanda Ngozi Adichie

Just nu är Chimamanda Ngozi Adicie på Sverigebesök och kulturnyheterna fick under gårdagen en intervju med henne. Jag kan tyvärr inte bädda in detta klipp men du kan klicka på bilden nedan om du är nyfiken.

Chimamanda Adichie är en nigeriansk författare som har en fantastisk berättarförmåga och sällsam ton. Jag har läst både hennes romaner och novellsamling och vill du veta mer om det kan du läsa här.

Chimamanda Ngozi Adichie. Kulturnyheterna

I min jakt efter gårdagens klipp hittade jag dock en föreläsning, ”The danger of a single story”, som är mycket intressant att lyssna på. Adichie berättar om den ofullständiga bild som vi i västvärlden har av Afrika och hur denna begränsar oss. Hon berättar att även hon hade en ensidig syn och hennes första berättelser bara inkluderade ginger beer-drickande engelsmän. Att skriva om mörkhyade nigerianer fanns inte i hennes föreställningsvärld.

At about the age of seven … I wrote exactly the kinds of stories I was reading: All my characters were white and blue-eyed, they played in the snow, they ate apples, and they talked a lot about the weather: how lovely it was that the sun had come out. This despite the fact that I lived in Nigeria; we didn’t have snow, we ate mangoes, and we never talked about the weather, because there was no need to.

Först när hon kom i kontakt med författare som Chinua Achebe och Wole Soyinka förstod hon – ”the danger of a singel story”. Om samma historia berättas om och om igen så blir du den historien – du är kontentan av det som förväntas av och berättas om dig. ”The single story creates stereotypes, and the problem with stereotypes is not that they are untrue, but that they are incomplete. They make one story become the only story.”

If I had not grown up in Nigeria, and if all I knew about Africa were from popular images, I too would think that Africa was a place of beautiful landscapes, beautiful animals and incomprehensible people, fighting senseless wars, dying of poverty and AIDS, unable to speak for themselves and waiting to be saved by a kind, white foreigner.

En halv gul sol blev Adichies internationella genombrott. Boken är en viktig del i att berätta en annan historia om Nigeria – att bredda bilden, att öka perspektivet och att sprida mångfald.”Stories matter. Many stories matter. Stories have been used to dispossess and to malign, but stories can also be used to empower and to humanize. Stories can break the dignity of a people, but stories can also repair that broken dignity.”

Nästa år är Chimamanda Adichie aktuell med en ny roman som handlar om den växande nigerianska medelklassen, som nu flyttar tillbaka till landet efter att ha bott utomlands. Jag längtar!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s