Dagen efter

Det går inte att hymla med att jag hade skyhöga förväntningar på Torka inte tårar utan handskar. Boken tog ett rejält tag i magtrakten och satte in en ”en rak höger direkt mot hjärtat”. Jag hade gärna låtit boken vila en stund till, låta den riktigt sjunka in och de virvlande småtankarna skulle få ha stillats innan jag såg på filmatiseringen. Jag kunde dock inte låta bli. Nyfikenheten tog över och jag gjorde mig beredd med kramkudde och gråtnäsdukar. Och inledningsscenen blev precis så gastkramande som den var i boken. Instinktivt så vill du blunda och vända blad, men du sitter kvar och håller andan och tar emot den enorma ångeststorm som scenen förmedlar.

Levde den då upp till mina förväntningar? Ja, den var så känslosam och fruktansvärd och fantastisk som boken är. Adam Pålsson och Adam Lundgren är helt lysande som Rasmus och Benjamin och du fick deras bakgrund presenterat på ett trovärdigt sätt. Gardell står själv för manus och han  lyckas få med alla de nyckelmeningar som du minns från boken: ”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig” och slutscenen i ett snövirvlande Stockholm är precis som jag föreställt mig.

Finns där inget att vara kritisk emot? Jo, faktiskt. Jag saknar några saker: dialekter (alla talar likadant!), en icke ryckigt animerad älg (kunde t.o.m. ha utelämnat helt), föräldrarnas situation som har en mer framträdande roll i boken och Reines hjärtskärande historia. Det är ju så. Film kan aldrig leva upp till bok. En bok ger läsaren så mycket mer, du får en större historia, du kan läsa om, stanna upp och det är du som styr lästempot.

Tycker du att Kärleken var tårar och smärta så är det ingenting mot vad som väntar: ”Avsnitt 2 och 3 (liksom i bok 2 och 3) blir det mycket mycket tårar! Mitt hemliga mål – rusig av högmod – är att få en hel nation att äntligen sörja alla de underbara killar som inte fick leva sina liv!” Detta och mycket mer går att läsa i den chatt med Jonas Gardell som ägde rum på SVT.se efter gårdagens Torka aldrig tårar utan handskar (här).

Frågan nu är dock om jag ska se avsnitt 2 och 3 innan jag läst klart romanen. Om jag kan stilla min nyfikenhet så spelar jag nog in och inväntar bok 2 som kommer i januari.

Annonser

5 reaktioner till “Dagen efter”

  1. Jag kommer garanterat att se avsnitt två och tre också. Viktigt att komma ihåg att manus skrevs av Gardell långt innan böckerna var färdigskrivna (jag tror förresten att han bara häromveckan lämnade in manus till ”Sjukdomen”), så det skiljer nog en hel del även om naturligtvis personerna och grundhistorien är densamma. Sen är det som du säger, att böcker rymmer så mycket mer. Var som sagt besviken över att Reine i princip skrivits bort. Kanske får han postum upprättelse i del två och tre, vem vet…?

    1. Jag anar att jag inte kan hålla mig borta.
      I chatten nämner Gardell att Reines historia kommer i del 2, men jag har svårt att tolka om han menar bok 2 eller avsnitt 2. Vi kan ju hoppas på det senare, så vi får vår Reine-tid. 🙂

      1. Är också tveksam, men det lutar nog ändå åt att jag ser. Och spelar in, för att se om efter läsningen av trilogin. Skönt att Rasmus och Benjamin gestaltades så bra. Paul hade jag lite svårare för.

      2. Jag håller med. ”Min” Paul var nog lite mer livlig – kanske mer kärleksfull t.o.m. Sannolikt kommer även jag att se de kommande avsnitten. Vill kunna hålla mig men tror att det är omöjligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s